I projektet Doughnut districts utforskade vi idéer för framtidens stad – vad som är hållbarare än hållbart. Projektets mål var att tillsammans med andra parter och intressenter utveckla och sprida kunskap kring att bygga hållbara stadsdelar, med utgångspunkt i planetära gränser och sociala fundament. Som tillämpat exempel användes Norra Kymlinge – ett område i Vasakronans ägo med många intressanta utmaningar och möjligheter ur både hållbarhets- och bostadsförsörjningsperspektiv.
På uppdrag av och i närasamarbete med Vasakronan har vi agerat som projektledningsstöd och sakkunnigainom strategisk hållbarhetsplanering. Projektetsmål var att tillsammans med andra parter och intressenter utveckla och spridakunskap kring att bygga hållbara stadsdelar, med utgångspunkt i globala gränseroch hållbara livsstilar. Denna kunskap testades i en iterativ designprocessgenom att föreslå strukturer för en ny stadsdel i Norra Kymlinge. Vi har satt samman och tagit fram underlag tillbredare team av akademiker och praktiker. En viktig uppgift har varit attsprida kunskap i många olika kanaler, vilket vi gjort i Sverige ochinternationellt. Under arbetet har vi bland mycket annat tagit fram enplatsanalys och en strukturplan för Norra Kymlinge.
I en första fas tog vi fram en kravspecifikation för en stadsdel i absoluta framkanten av urbanhållbarhet. Vi utgick bland annat från modellen doughnut economics – ett rättvist och säkert handlingsutrymme för mänskligheten. Det övergripande kravet är att erbjuda livskvalitet inom planetära gränser. Parallellt med detta tankearbete arbetade vi med att analysera Norra Kymlinge utifrån de platsspecifika aspekter som är viktigast för starkt hållbara städer.
Efter detta gjordes tester hur kravspecifikationen kan vidareutvecklas för att leda till en stadsdel med livskvalitet som håller oss inom det rättvisa och säkrahandlingsutrymmet – the doughnut. Tre internationella team tog fram prototyper för en hållbar stadsdel i Norra Kymlinge, och efterhållbarhetsutvärderingar togs deras bästa idéer sedan vidare till en förstaprototyp (0.8). Den iterativa processen behöver fortsätta för att hitta den bästa vägen framåt, med utvärdering både av specifika lösningsförslag och kravspecifikationen som sådan.
Genom ett arbete baserat på samarbete, forskning och innovation ställdes öppna frågor under helaprocessen; Hur relaterar planetära gränser och globala utvecklingsmål till krav vi kan ställa på hållbara städer? Kan en stad vara hållbar om dess invånare inte lever hållbart? Hur kan vi utveckla städer som styr mot hållbarhet men som samtidigt är resilienta och flexibla inför framtida förändringar?
Läs mer om projektet här i tidskriften PLAN nr 5/6 2016.
